Konsten, religionen och porren

Vad »konst« egentligen ska vara bra för är ett av tillvarons största återstående mysterier för mig. Jag menar inte att jag inte uppskattar konst, jag menar att jag inte förstår varför jag uppskattar den. Vad är det musiken gör med mig som får mig att nästan ständigt vilja ha en skiva snurrande på stereon? Varför har jag spenderat så mycket av min dyrbara tid åt film och böcker som bara berättar påhittade historier?

Jag nämnde förra veckan att jag tycker att Mark Johnson verkar ha fröet till en teori om konstens och estetikens funktion, och det ska bli intressant att se om den leder till något. Men, för att travestera ett av Johnsons rumsmetaforexempel, vi har lång väg kvar innan den teorin är fulländad.

Det verkar som att arkeologer är särskilt besvärade av den här frågan. De vill förklara varför förfäderna gjorde som de gjorde för att skapa det de lämnat efter sig, och någon riktigt bra anledning till att skapa konst har de inte i sin repertoar. Jag har ett vagt minne av att det i en lärobok jag en gång hade i skolan (i historia antagligen) till och med explicit betonades att grottmålningarna inte skapats för att ge någonting som det vi moderna människor kallar konstupplevelse.

Så varför skapades förhistoriska människor konst? Standardförklaringen är någon sorts religiösa föreställningar. Verken antas antingen ha använts i riter för att ge jaktlycka, fruktsamhet, eller andra lättfattliga önskningar vi skriver in i våra tidiga förfäders värderingar. Eller så är det konstverken i sig som ska ha haft magisk kraft.

När antropologer som Pascal Boyer intervjuat naturfolk om deras religiösa föreställningar har en av de största utmaningarna varit att få dem att förstå vad forskarna egentligen är ute efter. För naturfolken själva är det »övernaturliga« bara en del av den allmänna kunskapen om tillvaron, inget speciellt alls. De kan bli ganska förbluffade över att deras besökare, som uppenbarligen besitter ofantligt mer avancerade teknologiska kunskaper än de själva, helt kan ha missat så basala självklarheter som att när man dör färdas själen ut i skogen och blir till ett träd – eller vilken föreställning just den aktuella folkgruppen kan tänkas ha.

Det är en modern och inte alls självklar idé att skilja ut religionen som en särskild del av kulturen. För de flesta människor är de religiösa föreställningarna bara kunskaper bland alla andra om hur tillvaron fungerar.

Att peka på religiösa föreställningar för att förklara en främlings beteende är alltså inte mycket till förklaring. Religionen skiljer sig drastiskt åt mellan olika kulturer, men det konstnärliga skapandet finns överallt. Säger vi att förfäderna skapade konst på grund av religiösa föreställningar som drastiskt skiljer sig från våra, då säger vi att de gjorde precis som vi därför att de var annorlunda än vi. Det är mer än en aning långsökt.

Bland fornfynd i form av konstnärliga artefakter finns massor av figurer som föreställer människor med överdrivna könsattribut. När man ser en sådan på bild eller i en monter brukar den åtföljas av en text som förklarar att den förmodligen varit en amulett för att ge fruktsamhet, eller kanske använts i en religiös rit. »Say doc…«, vill jag då säga, »det har inte fallit dig in att det du har framför dig skulle kunna vara stenåldersporr?«

Om arkeologerna behöll sina vanliga tolkningsglasögon när de gick omkring på stan, och fick syn på en av annonserna för underkläder som är så avskydda av dem som vurmar för den kristna sexualmoralen, då skulle de säkert förklara den som en djupt religiös bild. Ämnad att värna släktets förökelse och samhällets fortbestånd. Hamnade de på en strippklubb skulle de se religiösa ritualer, utförda i djupaste vördnad för moderskapet.

Lockelsen i de erotiska inslagen i konsten är ändå relativt lätta att förstå. De stimulerar ett sexuellt belöningssystem som utvecklats därför att det också stimulerar vår fortplantning. Vilken av våra geners överlevnadsstrategier som ligger bakom driften att lyssna på jazzmusik, eller får oss att dekorera våra väggar med målningar och fotografier, det är betydligt svårare att förklara.

intressant? om konst, religion, arkeologi, pornografi (porr). Grottmålning fotograferad av Mary Harrsch (some rights reserved). Venus från Willendorf-avbildning från GALERIEopWEG (some rights reserved).

Vad »konst« egentligen ska vara bra för är ett av tillvarons största återstående mysterier för mig. Jag menar inte att jag inte uppskattar konst, jag menar att jag inte förstår varför jag uppskattar den. Vad är det musiken gör med mig som får mig att nästan ständigt vilja ha en skiva snurrande på stereon? Varför har jag spenderat så mycket av min dyrbara tid åt film och böcker som bara berättar påhittade historier?

Jag nämnde förra veckan att jag tycker att Mark Johnson verkar ha fröet till en teori om konstens och estetikens funktion, och det ska bli intressant att se om den leder till något. Men, för att travestera ett av Johnsons rumsmetaforexempel, vi har lång väg kvar innan den teorin är fulländad.

Det verkar som att arkeologer är särskilt besvärade av den här frågan. De vill förklara varför förfäderna gjorde som de gjorde för att skapa det de lämnat efter sig, och någon riktigt bra anledning till att skapa konst har de inte i sin repertoar. Jag har ett vagt minne av att det i en lärobok jag en gång hade i skolan (i historia antagligen) till och med explicit betonades att grottmålningarna inte skapats för att ge någonting som det vi moderna människor kallar konstupplevelse.

Så varför skapades förhistoriska människor konst? Standardförklaringen är någon sorts religiösa föreställningar. Verken antas antingen ha använts i riter för att ge jaktlycka, fruktsamhet, eller andra lättfattliga önskningar vi skriver in i våra tidiga förfäders värderingar. Eller så är det konstverken i sig som ska ha haft magisk kraft.

När antropologer som Pascal Boyer intervjuat naturfolk om deras religiösa föreställningar har en av de största utmaningarna varit att få dem att förstå vad forskarna egentligen är ute efter. För naturfolken själva är det »övernaturliga« bara en del av den allmänna kunskapen om tillvaron, inget speciellt alls. De kan bli ganska förbluffade över att deras besökare, som uppenbarligen besitter ofantligt mer avancerade teknologiska kunskaper än de själva, helt kan ha missat så basala självklarheter som att när man dör färdas själen ut i skogen och blir till ett träd – eller vilken föreställning just den aktuella folkgruppen kan tänkas ha.

Det är en modern och inte alls självklar idé att skilja ut religionen som en särskild del av kulturen. För de flesta människor är de religiösa föreställningarna bara kunskaper bland alla andra om hur tillvaron fungerar.

Att peka på religiösa föreställningar för att förklara en främlings beteende är alltså inte mycket till förklaring. Religionen skiljer sig drastiskt åt mellan olika kulturer, men det konstnärliga skapandet finns överallt. Säger vi att förfäderna skapade konst på grund av religiösa föreställningar som drastiskt skiljer sig från våra, då säger vi att de gjorde precis som vi därför att de var annorlunda än vi. Det är mer än en aning långsökt.

Bland fornfynd i form av konstnärliga artefakter finns massor av figurer som föreställer människor med överdrivna könsattribut. När man ser en sådan på bild eller i en monter brukar den åtföljas av en text som förklarar att den förmodligen varit en amulett för att ge fruktsamhet, eller kanske använts i en religiös rit. »Say doc…«, vill jag då säga, »det har inte fallit dig in att det du har framför dig skulle kunna vara stenåldersporr?«

Om arkeologerna behöll sina vanliga tolkningsglasögon när de gick omkring på stan, och fick syn på en av annonserna för underkläder som är så avskydda av dem som vurmar för den kristna sexualmoralen, då skulle de säkert förklara den som en djupt religiös bild. Ämnad att värna släktets förökelse och samhällets fortbestånd. Hamnade de på en strippklubb skulle de se religiösa ritualer, utförda i djupaste vördnad för moderskapet.

Lockelsen i de erotiska inslagen i konsten är ändå relativt lätta att förstå. De stimulerar ett sexuellt belöningssystem som utvecklats därför att det också stimulerar vår fortplantning. Vilken av våra geners överlevnadsstrategier som ligger bakom driften att lyssna på jazzmusik, eller får oss att dekorera våra väggar med målningar och fotografier, det är betydligt svårare att förklara.

intressant? om konst, religion, arkeologi, pornografi (porr). Grottmålning fotograferad av Mary Harrsch (some rights reserved). Venus från Willendorf-avbildning från GALERIEopWEG (some rights reserved).

Konsten, religionen och porren