Arak och annan anissprit

I taxfreeförsäljningen på flygplatsen i Hurghada hittade jag en spritsort med arabisk text på etiketten, med latinska bokstäver stavat Arak Fakra. Jag var inte säker på exakt vad det var, men jag tänkte att det nog skulle kunna vara intressant som cocktailingrediens. Priset var högst överkomligt, så jag tog med mig en flaska.

Arak kände jag bara igen från de arraksbollar jag ibland köpte på rasterna på högstadiet när negerbollarna (numera chokladbollar) var slut på Folkets hus café, och jag har aldrig riktigt kunnat placera kryddningen i dem. Konsulterar man Arne Häggqvist får man veta att »arrak« betecknar väldigt olika saker i olika delar av världen. »I Sverige saluförd arrak är en ostindisk produkt framställd av ris, palmsaft och sockerrörsmelass, blandad och förskuren i Amsterdam«. Men verkligheten har ändrats sedan Häggkvists tidiga åttiotal. Den enda arrak eller arak jag kan hitta i Systembolagets katalog är Ksarak. Liksom Arak Fakra är det en libanesisk arak, vilket innebär att det är en sorts anissprit.

Därmed har jag nu tre sorters anissprit i hyllan: i Grekland inköpt ouzo, fransk Pernod, som är den mest kända sortens pastis, samt Arak Fakra. Dags för en liten anisspritsprovning.

Ouzo

Ouzon har den tydligaste aniskaraktären av de tre. Lakritsdoften slår emot en omedelbart när man öppnar flaskan, och smaken är likaledes rak och direkt utan störande nyanser. Ingenting som inspirerar mig till några sofistikerade cocktails. Den passar att drickas som brukligt utspädd med vatten (vilket ger en mjölkvit fällning) och is en sommareftermiddag när den gassande solen börjar avta – och helst i Grekland.

Min ouzo är en billig variant av märket Kefi. Det är möjligt att det finns mer sofistikerade sorter men den här är nog ganska typisk. Rena och enkla smaker är åtminstone vad jag associerar med Grekland.

Pernod

Pernoden har en betydligt lättare och ljusare doft än de andra två. Smaken är intensivt frisk, lite syrlig och ganska komplex. Mest anis förstås, men sammansatt med en hel del andra örter. Till skillnad från de andra två som är helt ofärgade är Pernod gulaktig, och en aning simmigt trögflytande.

Arak

Araken har en mörk, gummiartad, lite sötaktig doft. Smaken är likaså betydligt mognare och djupare än i de andra två. Jag kan inte som i Pernoden känna någon annan tydlig kryddning än anis, men anissmaken är ändå mycket mindre påträngande än i ouzon.

Arak Fakra är avsevärt starkare än de andra två, 55% alkohol, så man får späda med en aning vatten för att få en rimlig jämförelse. Liksom de andra får den då en vit fällning.

Cocktail

Jag hittade inget cocktailrecept med anissprit som föll mig det minsta i smaken så jag satte samman ett efter egen smak, baserat på vad jag tyckte kunde passa ihop med den mörka anissmaken i Arak Fakra. Den här sammansättningen blev jag nöjd med:

5cl mörk rom (Bacardi Gold var den jag hade)
1 cl Arak Fakra (eller annan libanesisk arak)
2 cl nypressad clementin (ca ½ clementin)
2 cl oloroso-sherry (jag använde Don José Oloroso)

Skakas med is och silas i ett cocktailglas. Man kan ana en tunn oljig hinna på drinken när man hällt upp den som har fått mig att referera till denna drink som Olja på vågorna.

Uppdatering: Absint är en sorts anissprit man inte bör glömma.

intressant? om cocktail, arak

I taxfreeförsäljningen på flygplatsen i Hurghada hittade jag en spritsort med arabisk text på etiketten, med latinska bokstäver stavat Arak Fakra. Jag var inte säker på exakt vad det var, men jag tänkte att det nog skulle kunna vara intressant som cocktailingrediens. Priset var högst överkomligt, så jag tog med mig en flaska.

Arak kände jag bara igen från de arraksbollar jag ibland köpte på rasterna på högstadiet när negerbollarna (numera chokladbollar) var slut på Folkets hus café, och jag har aldrig riktigt kunnat placera kryddningen i dem. Konsulterar man Arne Häggqvist får man veta att »arrak« betecknar väldigt olika saker i olika delar av världen. »I Sverige saluförd arrak är en ostindisk produkt framställd av ris, palmsaft och sockerrörsmelass, blandad och förskuren i Amsterdam«. Men verkligheten har ändrats sedan Häggkvists tidiga åttiotal. Den enda arrak eller arak jag kan hitta i Systembolagets katalog är Ksarak. Liksom Arak Fakra är det en libanesisk arak, vilket innebär att det är en sorts anissprit.

Därmed har jag nu tre sorters anissprit i hyllan: i Grekland inköpt ouzo, fransk Pernod, som är den mest kända sortens pastis, samt Arak Fakra. Dags för en liten anisspritsprovning.

Ouzo

Ouzon har den tydligaste aniskaraktären av de tre. Lakritsdoften slår emot en omedelbart när man öppnar flaskan, och smaken är likaledes rak och direkt utan störande nyanser. Ingenting som inspirerar mig till några sofistikerade cocktails. Den passar att drickas som brukligt utspädd med vatten (vilket ger en mjölkvit fällning) och is en sommareftermiddag när den gassande solen börjar avta – och helst i Grekland.

Min ouzo är en billig variant av märket Kefi. Det är möjligt att det finns mer sofistikerade sorter men den här är nog ganska typisk. Rena och enkla smaker är åtminstone vad jag associerar med Grekland.

Pernod

Pernoden har en betydligt lättare och ljusare doft än de andra två. Smaken är intensivt frisk, lite syrlig och ganska komplex. Mest anis förstås, men sammansatt med en hel del andra örter. Till skillnad från de andra två som är helt ofärgade är Pernod gulaktig, och en aning simmigt trögflytande.

Arak

Araken har en mörk, gummiartad, lite sötaktig doft. Smaken är likaså betydligt mognare och djupare än i de andra två. Jag kan inte som i Pernoden känna någon annan tydlig kryddning än anis, men anissmaken är ändå mycket mindre påträngande än i ouzon.

Arak Fakra är avsevärt starkare än de andra två, 55% alkohol, så man får späda med en aning vatten för att få en rimlig jämförelse. Liksom de andra får den då en vit fällning.

Cocktail

Jag hittade inget cocktailrecept med anissprit som föll mig det minsta i smaken så jag satte samman ett efter egen smak, baserat på vad jag tyckte kunde passa ihop med den mörka anissmaken i Arak Fakra. Den här sammansättningen blev jag nöjd med:

5cl mörk rom (Bacardi Gold var den jag hade)
1 cl Arak Fakra (eller annan libanesisk arak)
2 cl nypressad clementin (ca ½ clementin)
2 cl oloroso-sherry (jag använde Don José Oloroso)

Skakas med is och silas i ett cocktailglas. Man kan ana en tunn oljig hinna på drinken när man hällt upp den som har fått mig att referera till denna drink som Olja på vågorna.

Uppdatering: Absint är en sorts anissprit man inte bör glömma.

intressant? om cocktail, arak

Arak och annan anissprit