02 oktober 2008

Dessa omöjliga enkätalternativ

Via Hitleresque får jag veta om en valkompass för USA:s presidentval i Aftonbladet. Nej, gå inte igenom den – det är bortkastad tid. Du får inte veta någonting om dig själv som du inte visste tidigare. Nej, det intressanta är att en del av undersökningen går ut på att man ska ta ställning till påståenden som kommer upp på skärmen, och två av alternativen man får är »håller delvis med« och »håller delvis inte med«.

Ett av många exempel jag sett på att om man tänker rationellt på ett logiskt-matematiskt sätt när man svarar på undersökningar känner man sig ibland tvingad att ge helt »fel« svar (det vill säga svar som man mycket väl förstår kommer att tolkas som motsatsen till vad man anser) och ibland (som här) blir det hopplöst att välja rätt svar över huvud taget.

»Håller delvis med« kan ju exempelvis betyda att man håller med till 10% eller till 90%, och det kan »håller delvis inte med« också. Det ena alternativet gäller faktiskt om och endast om det andra gäller! Ska man hårdra den matematiska formalismen kan dessutom en »del« vara såväl tom som innefatta hela det den är en del av, så »håller delvis med« kan betyda att man inte håller med alls eller att man håller med helt och hållet, och det kan även »håller delvis inte med«.

För att ge matematiskt skolade personer möjlighet att svara på frågan skulle man kunna skriva till exempel »håller inte helt med, men till mer än hälften« respektive »håller med till någon del, men till mindre än hälften«. Ifall det nu var det som det var meningen att alternativen skulle betyda. Eller, enklare, så kunde man be om en betygsättning på hur hur »bra« ett påståendena är istället för att fråga hur mycket man »håller med«.


5 comments:

Henrik Sundström sa...

Skolning är bra, inte tu tal om annat. Ibland hjälper det inte. Det spelar mindre roll vad för sorts skolning som finns, eller inte finns, om man inte förstår varandra. Om den ene inte uppfattar nyanser utan ska ha exakt stipulerade förutsättningar, instruktioner och alternativ är det inte så effektivt att den andre uttrycker sig med sådana nyanser som är vanliga utanför skolmatematiknes värld.

Nyansen, så som jag uppfattar den, är inneboende, likt en finne, i ordet "inte". Det blir i stil med "Nej, vad gäller mitt medhållande." resp. "Ja, vad gäller mitt medhållande."

Jag vill hävda att ordet "inte" antyder en lutning eller inklination mot den andra eller ena extremen, dvs "Jag håller med helt och hållet" resp. "Jag håller inte med alls."

Svårt med diskreta svar.

Vad gäller "undersökningen" misstänker jag att undersökarna är mindre angelägna om värdefulla resultat och mer angelägna om att få läsare.

Henrik Sundström sa...

Förresten, ett väldigt bra och intressant blogginlägg, som jag håller med om nästan allt i. Tänk om jag kunde tänka så klart och uttrycka mig så väl.

thebe sa...

Jag håller med om det bedrövliga i bristande exakthet. Det är inte lätt för en stackars matematisk sinnad person att navigera i det icke-matematiska samhälls-, eller medialivet. Om man vill ha noggranna resultat får man faktiskt definiera vad man menar. Men ibland verkar det som det är en konspiration som avsiktligt luddar till det, som att tolkningen av alternativen är lika mycket svar som enkätsvaret ... Inte i detta fall kanske, men i andra misstänker jag det.

Henrik Sundström sa...

Är lösningen på detta problem att numrera alternativen 1, 2, 3, 4, 5, etc på det att även matematiker ska förstå?

ctail sa...

Henrik: ja, det var vad jag menade med sista meningen i inlägget. En möjlig nackdel är dock att folk kan ha mer olika känsla av t.ex. vad "4" betyder än vad "håller delvis med" betyder.

Men det är ingen lösning på det bredare problemet att logiken ibland är så skruvad att det känns som att man måste ljuga för att få fram sin åsikt, eller att det inte finns något alternativ man kan stå för. Som en undersökning som var i nyheterna för ett tag sedan där man hade frågat folk om deras inställning till olika etniska grupper, och jag tror att det var attityden till judar som var viktigast (det var i alla fall den som slogs upp). Frågar man mig om jag har en positiv eller negativ (eller neutral) bild av judar är mitt enda möjliga svar "Nej, verkligen inte! Jag bedömer inte människor utifrån deras etniska tillhörighet, åtminstone inte medvetet." Tror att Thebe har rätt i att det de ofta avsiktligt luddar till eller förvanskar för att kunna dra de slutsatser de vill. Som i exemplet om kameraövervakning jag nämnt tidigare.